Bloggen gör skillnad

Om ni prenumerar på Lidingötidning kommer ni att få se Kims briljanta blogginlägg angående frånvarande arbetare på insändarsidorna i nästa nummer. Garanterar att reparationen är klar inom en vecka eller två. Byggbolagen kan aldrig stå emot oss. Annars kommer det bli en bloggstorm folk inte sett på maken till sedan Ipred- lagen.

Allsång på Skansen

Ni minns att Johan Palm sa: "Skansen måste skaffa kravallstaket när jag ska uppträda". Ikväll får vi se hur det går. Jag och Kim ska dit och se om han lever upp till sina ord. Gör han det så är han det största som hänt Sverige sedan Markoolios glansdagar.

Jag rekommenderar Er starkt... (Kim)

...att inte teckna något form av abonnemang med skojarna på GlocalNet. De är sällsynt besvärliga att ha och göra med. Nu har de inaktiverat mitt kort igen så jag går över till Comviqmode. 070 493 65 33 blir mitt nummer några dagar framöver.

Så om någon ringer och lägger på efter en signal är det sannolikt jag som inte har några pengar kvar på kortet. Ring upp då.

Samtal mellan mig, Kim och Honung

Honung: Hur kommer det sig att ni började kalla Kim för "Kobran" egentligen?

Jag ser frågande på Honung och sedan på Kim som tittar ner i bordet.

Jag: Vi har aldrig kallat Kim "Kobran", det är bara han själv som kallar sig så.
Honung: Varför då älskling?
Kim: Jamen, vafan det låter ju ballt. Det sätter sig snart hos folk. Om några månader kommer alla kalla mig "Kobran".
Jag: Inte en jävel kommer någonsin kalla dig Kobran. Var fan fick du det i från förresten?
Kim: Ähh, spelade något spel på internet, och alla hade så jävla häftiga namn typ "the black panther", så jag tog mig ett också. Och nu gillar jag det.

Roligare för makten i Italien

För några dagar sedan var det ett jävla snack om Fredrik Reinfeldts lön. 135 000 kronor i månaden tjänade han. Följaktligen körde Afronbladet en klassisk fråga - skulle du ta jobbet som statsminister för de pengarna? Vad resultatet blev bryr jag mig inte om. Det jag vill komma till är att frågan är jävligt ointressant.

Vem bryr sig om att svara på den frågan när det två artiklar längre ner handlar om Silvio Berlusconi, Italiens premiärminister. Reinfeldt är, i jämförelse med Berlusconi, rätt färglös och tråkig.

Förutom att vara premiärminister är han även Italiens rikaste man, har flera hus dit han bjuder över andra regeringschefer och, vilket på senare tid uppdagats, diverse unga och vackra damer. Vad som pågår innanför murarna vill jag inte ens spekulera i. Det räcker väl att säga att för någon vecka sedan fångades Tjeckiens premiärminister på bild, naken, med ett ståfräs som skulle få Rocco avundsjuk.

Så, frågan Aftonbladet rimligtvis borde ställa sina läsare är givetvis: Skulle du vilja vara Italiens premiärminister?

Johan Palm

Sitter och lyssnar på gamla avsnitt av "Hallå P3", närmare bestämt avsnittet med Johan Palm. Den blonde lille spellevinken lämnar ingen oberörd. Hans självförtroende verkar i stort sett obegränsat. Dock skräms jag lite av hans fans. Nyss ringde det in en flicka och flämtade att hon älskade honom. Vilken fråga hon ville ställa honom verkade rätt oklart. Desto mer klart är det att kvinnorna avgudar honom. Jag gillar Johan Palm, han är en frisk fläkt den här sommaren.

Dessutom passar jag på att utnämna hans frisyr till sommarens frisyr.
Så nu vet ni - vill ni ligga, klipp er som Johan.

Traditioner

Traditioner är till för att hållas. Igår fortsatte det lyckade konceptet att grilla hemma hos Kim. Och på midsommar skapade vi ännu en ny tradition - att dricka en nubbe regnvatten blandad med sprit. Känns som något att bygga vidare på. Vi är lite av traditionbyggare.

Proletären i mig (Kim)

När jag dricker hemsöks min själ av proletären. Han lever undertryckt djupt inne i mig och när alkoholen slagit ut den konservativa jag tar han över.

Jag fantiserar mig hundra år tillbaka då en man uppskattades efter sina mödor och inte efter sina märkeskläder.
Jag vandrar i sotiga gränder, kilar ned i en källare och tar en, två, tre… femton stärkande och vandrar sedan hemåt i en förkolnad morgonstad där endast de oförtröttliga hororna fortfarande sliter för sin profit.

Var är arbetarna? (Kim)

När jag var i Thailand noterade jag ett intressant särdrag hos de thailändska arbetarna. De arbetade inte överhuvudtaget. De satt och latade sig i skuggan eller drev planlöst runt på området.

Jag har på senare tid observerat att dessa små egenheter nu kännetecknar även de svenska byggarbetarna.

Lidingöbron renoveras ju som bekant, igen. Detta ska pågå i fyra månader och under tiden är hälften av körfälten avstängda. Köerna detta arbete föranleder är minst sagt påtagliga.

Att bron kräver fyra månaders arbete kan man ju tycka är lite egendomligt men i själva verket är det inte så märkvärdigt som man skulle kunna tro. Det befinner sig nämligen aldrig några arbetare på den! De lyser med sin frånvaro med undantag av mulna dagar då man kan skymta någon som går och mäter, muttrar och pekar.
Därtill är hastigheten sänkt till 30. För arbetarnas säkerhets skull. Vilka jävla arbetare?
Om någon berörd läser detta så kan ni ju kanske rannsaka er själva och åtminstone ta er till arbetsplatsen.

De skiter i mig

Min familj säger till mig att möta dem klockan sju på Nero i vasastan. Ingen är här när jag kommer, ingen svarar på mobilerna. Förmodligen är jag bara medbjuden för att ta ett bra bord och hålla det så de slipper göra det. Sitter ensam vid ett bord för sex på en överfylld restaurang. Folk måste tro att jag är autistisk.

Senaste nytt

Sen klagar folk på att poliser saknar empatisk förmåga. Den här polisen förstår ju till och med älgar.

Lite irriterad

Folk blir som tokiga när det är varmt. De börjar ange saker och ting i veckor. Vem vet när vecka 30 infaller till exempel. Jävla sommarsjuka.

God morgon!

Jag höjer min kopp kaffe, böjer lite på huvudet och önskar god morgon!

Jag känner suget

Tänker lite på det här med sommar. Kanske borde man ändå ge sig ut på en liten avstickare till kontinenten.

Gå på nattklubb i Prag, sova med luffare under en bro i Paris, raggla runt så där lagom berusad Cádiz, förklara för en islänning varför Andra Världskriget började på en liten sylta vid gränstrakterna mellan Spanien och Frankrike, ljuga för några tyskor om att man är en firad schalgerstjärna i Sverige, ge sig ut i en liten taxi på gränsen mellan Bulgarien och Rumänien med några romska gentemän och bli rånad, låtsas som man tror att Syd- och nordkorea är ett och samma land till någon liten sydkoreans stora ilska.

Kanske borde man göra allt det igen. Ge sig ut. Leva.

Kim är sen

Ringde just Kim för att höra var han höll hus. Sitter nämligen och väntar på honom på sats. Han meddelande att han var på Ropsten. Det betyder förmodligen att han nu byter om från den skitiga morgonrock han varit klädd i hela dagen och funderar på om han ska träna idag.

Nu börjar sommaren!

Vänner, sommaren är här! Bloggen kommer inte att ta semester, den kommer att rapportera från ett soldränkt Stockholm och även ge sig ut på en liten plundringsräd. Första stan som ska brandskattas är förmodligen Jönköping dit en skara modiga, unga män beger sig nästa helg. Maken till välutrustad och disciplinerad armé har inte Sverige sett på maken till sedan Karl XII karoliner.

Med Guds hjälp!

Söndagkväll

Sitter i soffan och dricker en tass koffeinfritt kaffe. Känns lagom gubbigt. Kan nämligen inte sova om jag druckit riktigt vanligt kaffe efter fem på eftermiddagen.

God morgon

Man mår som man förtjänar dagen efter midsommar.

Ibland borde man bara vara tyst

Ni vet när man säger något riktigt töntigt eller tråkigt och hoppas att ingen hör. Det gjorde jag igår. Fick det på video till råga på allt. Full som jag var stockade det sig först i munnen, men envis som jag är var jag tvungen att säga det en gång till. Kanske borde jag tagit en sekund och tänkt efter hur roligt det egentligen var. Skämtet är fruktansvärt torrt. Och svengelskan jag fick till skulle göra Sunes pappa avundsjuk.
Här hjälper vi en full australiensare som ramlat:

Glad midsommar

Högtider innebär väntan. Nu sitter jag och väntar på att Kim ska komma och hämta mig. Sedan bär det av till Lidingö där vi ska frossa i sill och nubbe.

Existentiell ångest

Sitter och tittar på bilder av en vän på Facebook när jag plötsligt slås av den stora meningslösheten. Min vän har 300 bilder på sig själv. Var finns bilderna om 200 år? Är bilderna det enda avtryck min vän kommer lämna i historien? Vad händer med våra digitala avtryck i framtiden? Kommer de raderas när man behöver mer plats?

Pinsamt!

Nu är det bevisat: vi har verkligen Europas fattigaste kungahus. Vi kanske borde höja apanaget lite för att slippa se våra blåblodiga förnedrade av norska spärrvakter.

Vi kollar läget

Kim och jag vägrar tro på SMHI:s ödesdigra och pessimistiska profetior angående vädret på midsommar. Plötsligt kom Kim ihåg att han hade kvar numret till Metoc, militärens meteorologer. Det numret använde han sig av när han var ute i fält och undrade om han kunde sätta upp sin kommunikationsmast.

Metoc: Metoc.
Jag: Tjena, det var från K1 på Lidingövägen här.
Metoc: Ja hej.
Jag: Ville bara kolla vädret på fredag.
Metoc: Vilka sa ni att ni var?
Jag: K1, Lidingövägen, vi med hästarna.
Metoc: Okej.
Jag: Tänkte ta ut dem på bete och vi vill ju inte att pållarna ska få regn på sig. Då blir det ett jävla liv och vi får mocka skit istället för att ha permis. Så, hur blir vädret?
Metoc: Meterologen ligger och sover just nu. Återkom klockan fyra inatt.
Jag: Okej, då gör vi det.

Han är bitter

Pascal är som han tidigare skrev bitter, klockan 9 ringde han och väckte mig för att meddela att det minsann kommer att bli kraftiga skurar i hela Stockholm på midsommarafton.

Nu undrar jag ju förstås vilka referenser han har när han dömer ut midsommarvädret...

Bitter

Sitter i en tät bilkö på Sveavägen när jag ser några idioter som har hyrt fyrhjulningar. En av dem bryter sig ur formationen och lägger sig framför mig. Han kryssar mellan bilarna och beter sig jävligt dumt. Det han inte vet är att längre fram, på Centralbron, tätnar köerna utav bara helvete. Det vet jag.
Därför sitter jag och skrattar medan han spelar apa i trafiken. Tänker att han säkert hyrt den där per timme och att det kommer bli en jävligt långsam och tråkig timme medan hans pengar tickar iväg på Centralbron. Skrattar och säger: "Vänta du bara, din jävla pajas, så får vi se hur jävla kul det är" och "Ja, nu får du njuta av utsikten över Stockholm i 2km/h".

Sen inser jag att jag, trots min ungdom, är en mycket bitter och arg man.

Försoning

De som följt bloggen har inte kunnat undgå mina, ibland på gränsen till hatiska, anmärkningar på Patrick Ekwalls person. Professionellt har inget funnits att anmärka på, kritiken har främst handlat om att han är en uppblåst lismare.
Det tycker jag inte längre.

Satt och kollade på Nyhetsmorgon imorse och jag måste säga att han verkade sympatisk när han rapporterade från U21- lägret. Snackade om att det blev sent igår, garvade lite och höll låda. Skillnaden var att han gjorde det på ett ödmjukt och distanserat sätt. Kanske är det så att han blivit klokare med åren.

Nu gräver jag ner stridsyxan och nästa gång jag ser honom på stan är det jag som bjuder på en bärs eller frågar om han ska med och sola solarium.

På grillning hos Kim och Honung

Jag blir bjuden till Kim. Han hörde ju av sig redan igår och berättade att han köpt en grill. Nu skulle det grillas. Det första han sa när jag och Yassin kom dit var: " Om ni sätter ihop den går jag och börjar marinera köttet."


Han lämnade mig och Yassin ensamma och gick. Vi såg på varandra, suckade uppgivet, och började sätta ihop grillen. Efter många svordomar och förbannelser över Kims snåla val av grill var vi klara. Det visade sig att Kim inte bara köpt en grill. Han hade även införskaffat sig en kylväska och något han kallade en grillhatt. Kylväskan var full av öl och Kim strålade av lycka.

Maten var god fast varken Kim eller Honung ser särskilt nöjda ut på bilden. De hade stunden innan bråkat om vi skulle välja papptallrikar eller porslin på midsommar.

Till sist var det dags för kockarna att ställa upp för kameran.

Charterminnen

Zakynthos del 1- Förnedringen
Jag har varit på en och en halv charterresa i mitt liv. Den första, som jag räknar som halv, bar iväg till Zakynthos med Nikos. Det var en liten avstickare medan vi bekantade oss med Grekland.

Vi lämnade ön kvickt, stukade och rädda. Engelsmännnen gillade oss inte alls. Efter tre dagar av systematisk förföljelse och utpekade som homosexuella italienare bevag vi oss till Aten istället.

Zakynthos del 2 - Återkomsten
När jag kommit hem till Sverige från Aten igen tog det tre dagar, sedan kastade jag mig på planet till Zakynthos igen för att vinna tillbaka min före detta flickväns hjärta. Intåget på bargatan gjordes på en gul vespa bakom en stor svart man som hette Bubba och sålde cd- skivor på stranden och som jag bekantat mig med på bussen mellan Aten och Zakynthos. Erövringen lyckades inte alls då mitt kära ex var mer intresserad av en muskulös venezuelansk bartender. Efter en och en halv dag begav jag mig mot Sverige igen. Krossad.

Magaluf - Den enda segern
Så till min charterresa som varade i hela fem veckor. Dit åkte jag barnsligt nog för att återupprätta min ära. Som ni förstår hängde det ihop med att jag förlorat min stolthet på Zakynthos två år tidigare. Jag betämde mig för att bli bartender - till råga på allt en riktig livsnjutare som bara njöt och låg runt. En riktig "Magaluf- bartender". Det lyckades jag med och därmed var mitt uppdrag slutfört och jag kunde, med återupprättad heder, återvända hem igen.

Media tiger

Bloggen befinner sig i ett medialt lågtryck. Kallt och blåsigt är det. Inga medier har hakat på helgens stora nyhet att Sveriges absoluta, kulturella finrum är tillbaka. Det tycker jag är mycket märkligt. Istället toppar Aftonbladet med att Koeniggsegg köper Saab. Jag förstår folks gnäll på kvällspressen om skev och oviktig nyhetsrapportering. Att DN, som är vår stora konkurrent tiger om vår återkomst är fullt förståeligt. Flaggskeppet, DN Debatt, vill de väl hålla fritt från konkurrens.

God morgon!

Min mamma är en hippie utan dess like. Det mest illustrativa för hennes person är att hon, istället för studentmössa, bar basker då hon tog studenten. Hon tvingar i mig diverse vitaminer och har gjort så ända sedan jag var liten. I dag är jag en vuxen, självständig man men likt fan stoppar jag i mig Omega 3 tabletter, på mammas ordination. Eller kanske hennes healers, vad vet jag. Duktig som jag är lydde jag mammas råd och stoppade i mig en tablett i morse, på tom mage. Nu sitter jag här och rapar fiskleverolja över hela skrivbordet. I övrigt önskar jag er en god morgon.

Robert Gustavsson

Sitter och kollar på "ett Herrans Liv" med Filip och Fredrik. Robert Gustavsson är gäst. Vilken människa! Det finns få svenska kändisar som har något att berätta. Att dela med sig av. Som kan konsten att sitta i en soffa och tala om sig själva på ett avslappnat och underhållande sätt. Det är en konstform. Möjligtvis någonting man kan träna upp, men vissa har det naturligt. Just förmågan att underhålla, att berätta saker om sig själv som får lyssnarna eller tittarna att spetsa öronen. Robert Gustavsson är en av dessa. Mannen är ett geni.

Att fildela (Kim)

Nu ska jag berätta vad jag gör. Jag fildelar. Inte för närvarande men i allmänhet så sitter jag och delar med mig av upphovsrättsskyddade filer med jämna mellanrum. Jag har blivit litet skrämd av alla nya lagar och det är därför jag bara fildelar från offentliga wifinät som Lidingö Stadshus. Mitt samvete är rent, det är inget fel att dela med sig av dessa filer. Vill ni veta varför?

Genom att dela med sig av filer så återställer man ordningen, som på senare år blivit kraftigt rubbad. Begåvade artister, författare och skådespelare kommer naturligtvis att fortsätta tjäna sina miljoner. Dessa går det ingen nöd på. Förlorarna är de som egentligen är ganska värdelösa, Stefan Sauk, alla Sveriges deckarförfattarinnor och idolvinnare. Så är det med det. Vill de tjäna pengar får de utbilda sig som alla andra.

Ut med er imorgon, Sveriges metereologkår är eniga, det blir sol! Alla utom tv4:as internetvädersajt verkar övertygade om detta, de har tagit det säkra före det osäkra och satt ett regnmoln på de nästkommande tio dagarna i sin prognos. Det kan inte vara några muntergökar som sitter där.

Snart är det midsommar

Längtar till midsommar. Känner på mig att årets upplaga kommer bli något utöver det vanliga. Mat och dricka hela natten i goda vänners lag. Sill på bordet, men den äter man inte. Det ska bara vara där. Typ som Anders Svensson på Sveriges mittfält. En uråldrig tradition.

MMS mottaget från Kim 14:37

"Jag kommer över och grillar hos dig på lördag. Har just krängt en grill./Kim"

Village i lördags

Kim och jag stod i godan ro på Villages uteservering när en mycket liten, mörkhårig kvinna började anfalla Kim med kyssar.

Mitt sommarlov (Kim)

Jag har sommarlov och ligger därför kvar i soffan där jag sov inatt. Jag går inte upp förrän sommaren kommer tillbaka. Enligt tv4 är det 9 grader ute och skurar, har inte tittat ut för att bekräfta det men jag har ingen anledning att misstro dem. Till midsommar har de dock dragit till med den sedvanliga helgarderingen, ett regnmoln och en sol. Det innebär att de är helt säkra på att det i alla fall inte faller någon snö då. Vad skönt.

Sommar!

Det regnar och regnar. Jag som tidigt förklarat att den här sommaren ska spenderas i Sverige börjar nu ångra mitt beslut. Tänkte genom mitt spenderande på hemmaplan styra upp oss ur den här lågkonjukturen. Men vissa har det ju bra. Skåne har flera glada solar över sig på väderkartan. De är så jävla "kontinentala".

En gammal krönika

Ett kungligt bröllop

Frågan om vem som ska betala kronprinsessans och Daniel Westlings bröllop är en riksangelägenhet. På gator och torg, i etern och på nätet är vårt land tudelat. Rojalister och republikaner utkämpar sin hårdaste strid på mycket, mycket länge. Stämningen är hätsk och fientlig. De gamla klassiska argumenten dammas av och finslipas. ”Antidemokratisk”. ”En fin tradition”. ”Ett gigantiskt socialbidrag”. ”Bra reklam för Sverige i världen”. Tänk att en liten ring kan riva upp så mycket känslor. Rena rama sagan om ringen. Kvällspressen väser ”my precious” och lever rövare i detaljer och planering. Kungen och Silvia sitter, stela som två hobber, och läser upp meddelanden på Youtube. Som en mindre skäggig men mer gråhårig version av Gandalf dyker Tarras- Wahlberg upp och vill vara med och planera bröllopet.

Bröllopet ja, vem ska betala för det? Det lägger jag mig inte i. Förmodligen blir det vi skattebetalare. Kan inte tänka mig något annat. Det jag bryr mig om är – festen.

Då talar jag inte om balen på slottet. De blåblodiga ska självklart ha sitt. Tror inte jag och prinsessan Lillian har samma uppfattning om vad som kännetecknar en bra fest.
Nej, jag talar om festen som tillhör oss. Partajet som tillfaller folket.

Karnevalstämningen som är tradition när kungligheter gifter sig. Festen som börjar efter att Hans Majestät talat om nationens framtid. När han berättat om hur vi en gång för alla ska kväsa den ryska björnen. Efter att han dundrat att det är vi borgare och bönder som är nationens ryggrad. När han vänder sig om och går in till de sina, då tar vår, undersåtarnas, fest vid.

Öltält skall resas på den Kungliga huvudstadens samtliga torg. Från Kungsträdgården till Tensta torg ska ölen flöda. Över öppen eld ska det grillas lamm och gris. Vi ska gå man ur huse och dansa som epileptiker, hela natten lång. Männen ska ta på sig sina finaste kostymer och kvinnorna ska vara klädda i lätta bomullsklänningar. På Nytorget ska några dömda fångar hängas i prinsessans ära. Hon får benåda några av dem. Men inga direktörer. Hovet kan inte dra på sig folkets ilska genom att benåda några giriga direktörer i dessa tider.

Några få, utvalda, medborgare blir adlade. För tjänster de utfört gentemot vårt tacksamma land ska deras vapensköldar hänga i Riddarhuset och deras arvingar ska slippa betala skatt i all framtid. Kungen ska frikostigt dela ut förläningar och slott.

Henrik Schyffert ska klä ut sig till narr och glädja oss. Få oss att skratta. För, gör han inte det så jagar vi honom genom Gamla Stans gränder. Och trubadurer och sångare, EMD, Brolle Jr och Håkan Hellström ska spela tills fingrarna blöder.

När jag sedan vandrar hem längs Stockholms gator står solen redan högt på himlen. Utslagna fyllbultar sover längs fasaderna och jag är lycklig. Tänker att jag har varit med om en historisk händelse. Ett kungligt bröllop.

Sedan sist, Amsterdam (Kim)

Så, vad har hänt sedan vi sist sågs?

Jag har varit i Amsterdam, inte mycket annat, och vad gjorde jag där då?



Provade som synes träskor



Bar ett holländskt barn, Laurens heter den unge mannen.

Genever, Genever och hesa skratt

Kollade om det fanns några schyssta filmer som inte kommit ut i Sverige än. Så var tyvärr inte fallet.

Kobran

Förvandlingen (Kim)

Sitter för ovanlighetens skull i mjukiskläder och ser på ett tv-program om tatueringar.
Jag är white trash. Slentrianmässigt slänger jag upp handen i en obscen gest och ser farlig ut när en kamera riktas mot mig, jag ser på min livrem på ett helt annat sätt. Den är ett vapen, ett tortyrredskap avsett för kvinnomisshandel. Det luktar av frityr och gårdagens öl, nu mår jag bra, jag börjar känna sympatier för AIK. Måste få av mig denna mundering illa kvickt.



Kobran

Visst röstar vi

Så här såg det ut när tre unga lidingöbor nyttjade sin demokratiska rätt och utförde medborgerliga plikt. Notera att Kim hade klätt upp sig och såg ut som en riktigt sliskig Sverigedemokrat. Det sista jag ropade efter honom när han gick in var: "Nu ger du fan i att rösta på Sverigedemokraterna."

Se Kim landa ett jumbojet i sin lägenhet!

Han dog lycklig

"Massiv orgasm kan ha gett honom en dödlig hjärtinfarkt". Det enda jag kan tänka på är den klassiska sexscenen i "Scary Movie". Sedan blir jag lite avundsjuk och nyfiken. Hur uppnår man en massiv orgasm?