Martin ljuger

Min vän Martin "Stekaren" Steen påstår att han befinner sig på den franska rivieran. Säger att han jobbar som chaufför hos en svensk familj och tjänar bra. "Living the dream", kallar han det. Tycker det är väldigt märkligt att han bara har en enda bild på sig själv därifrån. Den här:

Egentligen tror jag han är i Grekland och säljer cd- skivor på stranden. Har odlat rastaflätor och röker gräs. Det är mycket som pekar på det.

Är det lite för gay?

Är det okej att en 22- årig heterosexuell man endast har Håkan Hellström och Lars Winnerbäck på sin playlist? Eller ska han vara tyst om det när han raggar? Jag frågar, som ni förstår, å en väns vägnar.

Saknar vi vilja?

Har ni tänkt på det här när man ställer om klockan? Vem är det som bestämmer vilken dag det ska verkställas? Det är märkligt det där. Vi bara rättar oss: "jaha, då var det dags att ställa om klockan igen då", tänker vi. Och lyder.

Det där gjorde du inte bra Anna

Stackars, stackars Anna Book. Hennes framträdande i "Grillad" var det mest pinsamma jag varit med om. Jag saknar ord. Och mina icke- existerande ord saknar uppriktigt sagt all form av sarkasm och ironi. Satt i soffan och skrek sluta. Vände bort blicken om önskade att någon skulle stoppa henne. För hennes egen skull. Jag är inte, och har aldrig varit, ett fan. Men just där, framför teven när hon stod och gjorde bort sig, önskade jag henne allt gott. Eller i alla fall ett slut. Som slutscenen i "Bravehart", när Mel Gibson blir torterad inför engelsmännen som är hans bittra fiender. Till slut ställer de sig på hans sida. Skriker att han ska be om nåd för att få slut på pinan.


Det skulle vara så förutsägbart av mig att sitta här och vara elak mot henne. Än mer elakt är det att låta henne skriva ett manus i ett humorprogram och låta henne framföra det själv. Därför är jag storsint. Jag tyckte ärligt talat synd om Anna Book idag. Stod på hennes sida och hoppades, hoppades att hon skulle lyckas med ett enda litet skämt. Det gjorde hon inte. Hennes framträdande var så långt ifrån bra som det kan bli.

Hjärter dam - del 3

Du reser dig upp från sängen. Långsamt och målmedvetet, du tror att jag sover. Men jag sover räv. Låtsas sover för att slippa tala med dig, slippa höra ditt gnäll. En kort sekund ser jag konturerna av din rumpa. Den som gjorde mig så upphetsad förr. Nu gör den mig lika upphetsad som en tvättsvamp. Den är gropig och hängig. Ful och förbrukad.

Du smyger försiktigt ut i vardagsrummet och jag hör hur du med en långdragen suck lägger dig på soffan. "Störde jag dig din feta kossa?" tänker jag. Jag köpte ju den här enorma jävla vattensängen du ville ha. Den är stor nog åt oss båda. Och nu ligger du dig hellre på soffjäveln. Ilskan mal i mig där jag ligger. Äter upp mig. Svider i mig. Som ett skavsår på levern. Jag halvskriker:

- Störde jag dig eller? Förlåt att jag finns.
- Håll bara käften.
- Jag stog ändå inte ut med ditt småfisande.
- Vad sa du?
- Att dina fisar luktar död grävling. Ruttet as.
- Jaha... Vad bra då, då slipper du dem.
- Och inte fan vill jag ligga med dig heller.
- Då är vi två! Jävla pyttekuk.
- Vad fan menar du!?
- Jag sa att din kuk är liten. Att den inte känns. Den tillfredställer mig inte din jävla sopa.
- Håll käften!
- Okej...

Jag ligger och stirrar upp i taket. Ser det inte, men jag vet att det finns där. Du fick sista ordet, tänker jag. Gick på min manlighet och krossade mig. Nu ligger du där inne och är nöjd. Småfiser dina sötsliskiga, vidriga små fisar. Då hör jag hur du slår på teven. Hög volym. Du vet att jag hatar ljud när jag ska sova. Du småskrattar åt någon lustighet i en amerikansk talkshow. Du tycker inte ens om skiten. Ditt hat mot Jay Leno är större än ditt hat mot mig. Det är ju jag som gillar Jay Leno. Du tittar bara för att jävlas med mig. Testa mig. Håna mig. Förnedra mig. För att kunna be mig dra åt helvete när jag ber dig sänka ljudet.

Jag ser mig om i rummet. Sätter mig upp och hasar mig över till din sida av sängen. Drar mitt anus fram och tillbaka över lakanet som du ska ligga på imorgon. Tar fram mobilkameran och lyser. Ser det ljusbruna strecket som nu pryder lakanet ungefär i höjd med dina skulderblad om jag kalkylerat rätt. Det har jag förmodligen. Lägger ifrån mig mobilen och lägger händerna under huvudet och fortsätter att betrakta taket. Känner mig tillfredställd. Nöjd med mitt verk. Ser fram mot nästa natt.
- God natt älskling, ropar jag.

Humlan

Sitter på Anglais och skriver. Packar snart ihop mina attiraljer och promenerar hem genom Humlegården. Den enda platsen i vår stad där jag får lite storstadskänsla. Föreställer mig alltid att jag går genom Central Park. Så måste det kännas tänker jag. Känner mig världsvan och viktig.

Fest

I går var grabbarna samlade för att göra det vi förr gjorde bäst. Gå på fest på Lidingö. Vi har ofta sentimentalt samtalat om vår forna storhetstid. Då ingen villa på Lidingö gick säker. Tiden då vår närvaro var skillnaden mellan succé och fiasko. I går var vi där igen. Uppspelta och sugna. Tror ändå inte det blev riktigt som vi tänkt oss, för någon av oss. Vi var Henrik Larsson. Spelade enkelt och på rutin. Inte dåliga men inte briljanta, som för några år sedan. Det var trevligt men inte som förr. Och det kanske är tur det.

Angående Sverige - Portugal

" Att se Sverige försöka anfalla utan Zlatan, är lika spännande som om vi skulle gå in och kolla resultatet på Unibet och klicka på uppdatera. "

Väntar

Sitter och smäller i mig en Billys till frukost. Eller egentligen är det väl min lunch. Har redan druckit kaffe och tagit dagens första prilla. Väntar på Nikos. Tillsammans ska vi ner och göra stan. Eller, "härja", som vi kallade det förr i tiden.

Gammal

Det är fullt ös på Stureplan. Själv ligger jag hemma i sängen och dricker ett glas juice. Jag tror det kallas att åldras med värdighet.

Diskriminerad

Sen när fick samerna förtur på bilköp? Kallas inte det här etninsk diskriminering?

Krig!!!

Nu kommer ni kanske tycka att jag är långsökt. Men då vill jag att ni betänker följande: under de senaste veckorna har mycket märkliga händelser inträffat. I Australien drar sig hajarna närmre stränderna, kycklingarna käkar glas i en sista desperat aktion för att döda människor, och inne på Coop går ett rådjur bärsärk och stångar folk. Ser ni inte sambandet?

Djuren vill ta tillbaka planeten. Vi måste mobilisera. Strunta i "Earth Hour" vi har viktigare saker att tänka på. Dags för Obama att visa vad han går för. Och viktigast: sluta mjäka med djuren! Kasta ut dem! Varenda vegan, varenda fuskpälsbärare ska jagas och stämplas som förrädare. Vi står inför vår största och viktigaste strid sedan vi konkurrerade ut neandertalarna.

Inte välkommen

Om ni såg ett gäng förbannade journalister utanför DN:s redaktion idag så var det bara jag som gjorde dem upprörda. Jag slår ju som bekant hårt mot auktoriteter och idag var det DNs och Expressens journalister som råkade ut för min revolution i det lilla. Händelsen var dock högst ofrivillig.

Skulle bara hitta en parkering eftersom jag skulle in på DN och göra en intervju. Såg ett stort garage utanför byggnaden där det stod Carpark. Tänkte att "visst fan måste de ha en besöksparkering". Körde in. Såg en enorm koddosa som lyste mig i ansiktet. Den skrek "du måste ha minst stora journalistpriset för att få parkera här". Bakom mig ökade kön av bilar, svetten började rinna. Jag förbannade min egen naivitet. Gick av bilen och bad vänligt den bakomliggande bilen, som tillhörde någon kvinnlig journalist som jag kände igen från Expresen, att flytta sig eftersom jag var tvungen att backa ut. Repade nästan bilen mot en skylt. Folk i bilarna jag backade förbi stirrade på mig som om jag vore en idiot.

Själv satt jag och memorerade ansikten så att jag vet vilka som ska sparkas den dag jag blir högsta höns på Expressen.

Oroande

Jag brukar ofta påtala att jag är ett fysiskt fenomen. Nu börjar jag bli lite orolig. Har något som påminner om växtvärk i mitt högra knä. Ska man inte ha slutat växa vid tjugotvå? Inte för att jag skulle ha något emot att lämna mina 179 centimeter och nå upp till 180, men ändå. Det känns fel.

God natt

Skrev just ett värdelöst inlägg. Raderade det och kände att ni är värda bättre. Att ni ska besparas och skyddas mot smörja. Nu skiter jag i det här och går och lägger mig.

Klappjakt på fint folk

Den kollektiva förvåningen över att direktörer tjänar ohyggligt mycket pengar i förhållande till vanliga knegare vet inga gränser. Häpnaden är total. Alla är förbannade och svär över orättvisorna. Media har satt igång en sällan skådad klappjakt på rika äldre män. Kan se framför mig hur varenda journalist i det här landet plöjer igenom styrelsebeslut på styrelsebeslut i jakt på nästa syndabock.

Jag häpnas mest över att alla är så häpna om jag ska vara uppriktig.

För sent

Fan i helvete. Jag förbannar min egen passivitet. Ni vet Kronfågelskandalen? Nu är det så att jag fick en glasbit i min kyckling från Kronfågel redan för två månader sedan. Satt och tuggade och där låg den, lika stor som nagel. Jag skulle ringt Aftonbladet direkt. Kunde ju till och med tagit bilden och skrivit artikeln själv. Nästa gång jag hittar något liknande i min kost kommer jag dra igång ett sjuhelvetes drev mot de ansvarslösa asen.

Hjärter dam - del 2

Jag ställer ner resväskorna i hallen. Tar ljudlöst av mig skorna. Ser de fem, sex plankor i vårt trägolv som knarrar när man kliver på dem. Tar ett djupt andetag och börjar trippa. Undviker dem så som Indiana Jones undviker de bokstavsprydda stenarna i tredje filmen. Tre år med dig har lärt mig att du hatar när det knarrar i plankorna. Och jag har lärt mig, kuvat mig, anpassat mig.

I handen har jag en bukett röda rosor. Från vardagsrummet hör jag hur du snarkar. Innan jag kommer in i rummet vet jag redan exakt hur du ser ut. Hur din slappa kropp breder ut sig över soffan. Bredvid dig ligger liket av en chipspåse. Länsad på sitt innehåll till sista potatisfragment. Från din mungipa hänger en sträng saliv och rör sig rytmiskt med dina snarkningar. Jag böjer mig ner över dig.
- Älskling, jag är hemma, viskar jag ömt och smeker dig över håret.

Du rycker till. Sätter dig upp. Ser dig yrvaket om. Dina ögon blixtrar till. Instinktivt som en ett rovdjur. Jag ångrar redan att jag är hemma. Din sura andedräkt slår emot mig som en örfil när du öppnar munnen.
- Vad fan gör du hemma?

Jag ångrar redan att jag inte kvävt dig med kudden. Avslutat vårt helvete. Förbannar min naivitet. I några sekunder hoppas jag att blommorna ska blidka dig. Få dig att gräva ner stridsyxan. Du ser på dem med en föraktfull min. Öppnar munnen, men stänger den igen. Väntar ut mig.
- Jag saknade dig. Tog med mig blommor, säger jag och ser underdånigt på dig. Röda rosor är ju dina favoriter, tillägger jag.

Du reser dig mödosamt ur soffan. Jag blir glad. Tror att du ska hämta en vas att ställa blommorna i. Så att de överlever den torra kylan i vårt hem. Du pular ett tag i köket. Sen blir det tyst. Jag går ut till köket. I handen har du en cigarett, ingen vas.
- Älskling vi bestämde väl att du inte skulle röka under fläkten?
Du ger mig en hatfylld blick. I dina ögon måste jag se ut som en idiot där jag står där med buketten i min hand. Rasande går jag fram mot dig, förbi dig, sliter upp skåpsdörren bredvid dig och slänger in blommorna. Trycker ner dem. Dödar dem. Du betraktar mig lugnt. Tycker mig se ett snett leende i ditt ansikte.

Jag vänder på klacken och går ut ur köket. In i badrummet. Tar av mig kläderna och är på väg in i duschen. Ångrar mig, går till handfatet och tar upp din tandborste. Står och håller den framför mig några sekunder, betraktar den. Böjer mig ner och öppnar toalettlocket, doppar den några gånger och ställer sedan tillbaka tandborsten.

Ser ditt ansikte framför mig. Tar upp tandborsten igen och skrubbar toalettens insida med den. Frenetiskt borstar jag insidan av porslinet. Ställer tillbaka tandborsten. Ser mig själv i spegeln. Där fick du jävla satkärring, tänker jag. Sen onanerar jag i duschen och tänker på din syster.

Ett litet handikapp

Jag är utan tvekan Sveriges sämsta simmare. Vatten är det element jag sämst behärskar så att säga. En lemlös reumatiker skulle simma snabbare än jag. Min crawl- teknik är så förfärlig att skadeskjuten elefant på is skulle vara graciösare att skåda. På Kuba till exempel, höll jag mig i vattenbrynet. Dels skrämde hajarna mig något fruktansvärt. Och man ger sig inte ut i världens hajrikaste vatten om man inte kan simma. Men framförallt ville jag inte göra bort mig inför de vackra kvinnorna. Därför höll jag mig med de nakna småbarnen och byggde sandslott och visade brudarna vilken sjuhelvetes fin far jag skulle bli åt våra framtida och eventuella barn. En man måste känna sina begränsningar.

Manligt?

Jag är ju inte mycket till karl. Hammare och spik hanterar jag lika bra som en fingerlös människa. Att hänga upp en tavla är ett mindre projekt och be mig aldrig sätta ihop en IKEA- möbel. En sak tycker jag om: att plocka in nya varor i kylen. Då sorterar jag och har mig. Hummar för mig själv och byter plats. Är det manligt?

Reklam

Vet inte om ni läser reklamen här på bloggen, men det borde ni göra. Främst för att jag får pengar varje gång ni klickar på den. Dels borde ni det om ni är singlar, Google erbjuder thailändska kvinnor till alla ensamma män därute. De har säkert kollat var ni brukar surfa innan ni besöker min blogg. Era dumma jävlar, sluta sätt dit er själva.

Nu är det över

När man, de senaste tre veckorna, ägnat 2 dagar 13 timmar och 28 minuter åt "Football Manager" är det dags att fundera över sina prioriteringar här i livet. Nu är det avinstallerat. Vad fan ska jag ta mig till nu?

Väl spenderad tid, varenda sekund.

Ännu fler kändisar

Bredvid mig bor en person som heter Forsberg i efternamn. Har ett tag lekt med tanken att kasta ner en t- shirt med bifogad lapp i brevlådan med texten: "Var vänlig signera och kasta in i brevlådan bredvid". Fattar ni vilken grej! Magdalena Forsberg kanske är min granne!

Vuxna män på stan

Nikos är väldigt nöjd med sin iPhone jag köpt åt honom. Han laddar ner livsnödvändiga applikationer. Bland annat en pruttmaskin, ett "hagelgevär" som man kan ladda och "skjuta" med genom en handrörelse, och en lättklädd tjej som dansar. Favoriten är "ljussabeln": när man rör mobilen fram och tillbaka låter den som en ljussabel från Starwars. Väldigt kul. Här utmanar han Filip på en match.

Det är så vi jobbar

Det blev ingen 3D- bio igår. Vi inledde dagen med att stå utanför Sturehof och hänga i väntan på frukost. Den bestod av varsin toast skagen och en flaska Riesling, som kyparen rekommenderade. Vi nickade bara och såg viktiga ut. Fyllan var ett faktum. Och blir man full på söndag förmiddag, så ska man bli det bland grevar och baroner på Sturehof. Det håller jag stenhårt på. Efter vår starka och näringsrika frukost gick vi ett varv på stan. Blev sugna på varsin stor och stark och satte oss på Sturehof igen. Film- Filip kom förbi och vi satt och drack öl, snackade och läste tidningar tills jag och Nikos blev bakfulla och gick hem till mig.

Söndag

Ligger och hör hur Nikos skriker ute i vardagsrummet. Han tog över soffan i natt. Ropar om att han vill ha frukost och liknande. Har förklarat att han får äta den på stan. Innan vi går på 3D- bio! Ja, ni läste rätt. Vi ska på 3D- bio, det är inga som helst konstigheter. Att två grabbar vill gå ut och ha lite kul.

Stort, riktigt stort

Det säger något om en persons storhet när den här bilden kommer upp på femte sidan när man skriver "stekare" på google. Eller?


Enligt googles ranking är jag alltså världens 86:e stekigaste person.

Dagens garv

- Varför kan man inte blanda rosa och en emo?
- Vet inte.
- De skär sig.

Ekwalls badbyxor

Fråga mig inte varför, men jag satt och tänkte på vilka badshorts Patrik Ekwall använder. Efter några sekunders funderande insåg jag att det bara finns ett par badshorts som han anser värdiga sitt paket. Speedos. Inget fel med det. Men om jag mot all förmodan får se Patrick Ekwall bada någon gång så är jag säker på att han kommer ha på sig ett par minimala speedos. Skulle han varit grek skulle han vara född strandraggare den mannen.

Kompromisslös

Vaknade, föga oväntat, upp på min soffa. Drog datorn till mig och nu sitter jag och småpular. Men jag aktar mig för Aftonbladet.se. För ni vet väl, att på lördagar läser man bara Aftonbladet på riktigt. I pappersformat. Egentligen skulle jag helst göra det varje dag. Så blir det inte. Men på lördagar kompromissar jag inte. Ska snart ta mig ur sängen och gå ner till ICA och köpa mjölk till mitt morgonkaffe och ett Aftonblad. Det är lördag!

Bygglov

Man hade ju hört talas om "Bygglov". På TV4. Nu ligger jag och tittar och inser att det är en dålig kopia av "Extreme Home Makeover". Avsaknaden av den amerikanska sentimentaliteten och överdriften är överhängande, hur mycket producenterna än anstränger sig. Den svenska måttfullheten gör att programmet bara blir tråkigt. Som att 3:an först visar "Gudfadern" och en dag senare visar 4:an "9 millimeter" med Paolo Roberto. Som jag för övrigt inte har något emot. Men ni förstår, det är ju inte riktigt samma sak.

Min mor och jag

Min mamma är ju uppvuxen på 70- talet. Ni vet, hon besöker hellre en healer än en läkare, hon äter bara ekologisk mat och har en liberal inställning till droger. En jävla hippie helt enkelt. Nu när hon insett att hon snart fyller 50 har hon hamnat i en liten livskris. Ska visa att hon minsann kan vara ung och galen hon också. Så här betedde hon sig när jag stannade vid ett rödljus mitt i stan:

Jag: Kolla jag kan stanna bilen i dragläge och stå helt stilla.
Mamma: Gud vad duktig du är passekalle.
Jag: Jag vet.

Hon sätter på sig mina solglasögon och börjar veva ner rutan.

Jag: Vad gör du?
Mamma (skriker ut till människorna på gatan): Titta på min son! Han kan ha bilen helt stilla i dragläge. Titta på honom han är helt otrolig!
Jag: Mamma för i helvete. Kan du inte bete dig som folk?

Sov gott

Juck, juck. God natt.

Slentrian

Det står still. Alltså fullständigt still. Har inte mycket att säga till er. Ni känns som en gammal sur kärring jag varit gift med alldeles för länge. Att vi ligger med varandra rutinmässigt och slött. Att det mest wild and crazy vi gör tillsammans är att gå på bio, bara för att det inte är svampsäsong. För egentligen är ni ju såna, svampplockare.

Orkar inte

Nu har jag bott på Rådmansgatan i två månader. Har fortfarande tavlorna ståendes i ett hörn på golvet. Orkar liksom inte sätta upp dem. Om ni undrar varför det är så mörkt så har taklampan brunnit ut och jag har ingen stege.

Skön kille

Jag älskar den blonde killen. Vet ni varför? Jo, för att hans frisyr trotsar alla estetiska lagar människan under årtusenden byggt upp. Fysiska också för den delen. Men främst estetiska. Han tar en ordentlig näve vax, drar handen genom håret, drar på sig en smoking och går ut på krogen. Opretentiöst och kul. Slår vad om att han hade en riktigt bra kväll.

Långt kvar till helgen

Då var det måndag igen. Känner att den här veckan inte kommer bli bra. När jag summerar den på söndag kommer jag minnas den som en jävla skitvecka. Måndag 16:e mars, kan det bli ett mer intetsägande och tråkigt datum. Slentrian på hög nivå är vad det är.

Hjärter dam

Du står framför spegeln klädd i en röd liten klänning. Den är för liten. Eller, åren har gjort dig för stor. Jag ser på dig och undrar om vi ser samma sak. När du upptäcker att jag tittar på dig utbrister du:
- Är det något fel på klänningen eller?
- Nej älskling, svarar jag, och börjar fumla med min slips. Tittar ner i marken. Söker tystnaden och det behagliga avståndet. Du ser ut som ett jävla tjack- luder i den bara din jävla idiot, tänker jag.

Du återvänder till at krumbukta dig framför spegeln, puta med läpparna och visa den din gropiga och stora röv. Plötsligt är du klar och går ut genom dörren. Ser bara på mig och viftar med handen när du vänder dig om i dörren för att påkalla min uppmärksamhet. I taxin sitter vi tysta. Tittar ut genom varsitt fönster. På samma stad. Staden där vi fysiskt lever. Det inre avståndet mellan oss är strörre än Atlanten.

När det är dags att betala kliver du bara ur bilen. Står otåligt bredvid och stampar med din lilla, äckliga jävla fot medan jag gör upp räkningen med chauffören. Vi går upp för trapporna och möts av musiken som strålar ur lägenheten där din vännina har fest. När vi kommer in i hallen ger du mig din jacka och springer in i vardagsrummet. Skrattar, skojar och är social. Ger dina medmänniskor uppmärksamhet. Får dem att slappna av i din närhet. Jag ser på dig där jag står med din jacka i min hand. För långsamt min hand mot munnen och lyfter på läppen, pillar ut min snusprilla och stoppar den i din ena ficka. Sen går jag in och deltar.

Värdelös film

Döm min förvåning när jag såg nya Arn- filmen i videobutiken. Alltså del två. Jag köpte den och gick hem och såg den. Då förstod jag varför jag aldrig visste att den var färdig. Antar att den inte ens visades på bio. Det var nog bland det värsta jag sett. Vi snackar alltså ett lågvattenmärke i svensk filmhistoria. Tänk er Vasaskeppet i filmformat. Riktigt, riktigt dåligt. Påminde om "Skilda Världar", i medeltidsformat.

Jag gillar Jan Guillou och jag undrar vad han tyckte när han såg resultatet av sitt mästerverk. Han måste varit jävlig förbannad den mannen.

Sveriges baksida

Det finns inget bra med Jönköping. Det hörs ju till och med på namnet att inget gott kan komma från en stad som är döpt efter en "jöns". Från honom härstammar fömodligen alla människor i Jönköping. Försökte köra upp där en gång och det gick bra, men kontrollanten var dum i huvudet. Han snuvade mig på mitt körtkort. Ja, Jönköping är Sveriges absoluta rövhål. De lurar dit oss storstadsbor som tror att vi ska kunna ta körkort enkalre än i Stockholm. Det är sant. Men istället för vägar bygger de rondeller överallt för att vi storstadsbor ska misslyckas.

Första bilden som kommer fram när man googlar Jönköping är den här. Egentligen kunde jag bara pubicerat bilden och struntat i texten eftersom en bild bild säger mer än tusen ord.

Tror inte att stan har fått fram en enda vettig människa. Och, när en så gammal stad inte kan skylta med en enda kändis, då är det riktigt illa. Då börjar man undra. Jag menar, till och med lilla Torsby i Värmland har fått fram Sven- Göran Eriksson. Då borde ju fundamentalisterna från Jönköping kunna klämma fram någon avdankad Robinson deltagare i alla fall. Nej, istället för att satsa på att få fram vettigt folk har de tagit fram Husqvarna. Maken till värdelösa kylskåp får man leta efter.

God natt

Nu är det dags att stänga ner för kvällen.

Brahe hus

När jag åker genom de småländska mörka skogarna kan jag framför mig se hur människor reste förr i världen. Sköna jungfrur i slädar, vandrande trashankar, fulla munkar och lömska rövare. Jag känner historiens vingslag i varje del av min kropp. Jag sitter och drömmer och glömmer nästan bort att traditionsenligt stanna vid Brahe hus och sätta i mig en sörjare. Alltså en burgare.

Separatister

Skåningar talar annorlunda än vi. Nu har de distanserat sig så mycket från den övriga svenska befolkningen att de till och med skriver annorlunda. Ovanvåning skrivs på skånska "åvanvåning". Tror att Reinfeldt och Borg får skicka ner ett regemente eller två för att kväsa danskälskarna.

En slump?

Jag tror att ni ibland tror att jag överdriver mitt inflytande i svensk media. Det gör jag inte. Minns ni Håkan från "Färjan". Han börjar blogga för kanal 5 nu. Vet ni vad bloggen heter: "Håkan - Inga konstigheter". Vet ni vad min förra blogg hette: "Pascal - Inga som helst konstigheter".


Plagiat? Döm själva. Ska jag stämma dem eller låta dem hållas? Kanske skickar jag bara en diskret faktura på 500 kr i konsultarvode. För, ni förstår väl att det inte är en slump att företag har den här bloggen under uppsikt. De vet att jag vet vad som säljer. De följer minsta steg jag tar. Att allt Pascal Engman tar i blir till guld. De förstår att det här är nyskapande, hett och trendigt. Ja, något att räkna med helt enkelt.

Utomlands?

Börjar bete mig som om jag vore utomlands. Ni vet, talar med allt och alla och är omotiverat glad. Frågar taxichaufförer om byggnader och platser. Jämför priser och prutade till mig gratis kalsonger i en affär.
Träffade en stockholmare och blev yr av glädje. Han frågade mig om vägen till bussen på klockren stockholmska och jag svarade att jag inte var från Malmö. När han hörde min dialekt sken han upp i ett brett leende och vi nickade liksom i samförstånd. Ett möte i en liten sydlig provins mellan två män från den kungliga huvudstaden. Det var fint.

Nytt ord

Satt och lyssnade på P3 idag i bilen och hörde ordet bloggbävning. Jag älskar det.

Reste tydligen bakåt i tiden

Jag trodde tidsskillnader berodde på öst- västlig position. Jag hade fel. Tror att det är 1995 här i Malmö. I alla fall om man använder Telenors mobila bredband. Vet inte om deras tekniker varit på utflykt i Köpenhamn och slickar svamp från Christiania i detta nu, men det går riktigt långsamt. I morgon ska jag ringa dem och fråga.

Kungen har landat

Jag känner mig som en lurad charter- resenär. Hade hört att våren nått södra Sverige. SMHI, de jävla stolpskotten, talade om 10 grader. Packade ner solglasögon, t- shirtar och en tunn vårjacka. Tänkte att jag skulle göra stan och fika. Njuta av vårsolen. Må bra och ha semester.

I höjd med Jönköping drogs jag in i det värsta snöoväder Sverige skådat på 10 år. Och vi är som bekant rätt härdade när det gäller snöoväder. Nu ligger jag i lägenheten och dricker en Mariestad och förbannar SMHI. De inkompetenta jävla asen. Deras optimistiska "prognoser" som kommer kosta mig en förkylning. Skulle velat ha med mig någon av deras "metrologer" i bilen. Frågat honom om det här var vad han och hans pack kallade 10 grader. Bett honom peka på solen. Sen skulle jag satt av honom någonstans i Smålands mörka skogar och låtit honom vandra hem naken iförd mina solglasögon.

Kändistätt

Upptäckte en bil med TV4:s logga på utanför porten idag. Ja, ni vet hur det är, vi kändisar bor helst nära varandra och umgås helst bara med andra kändisar. Det blir enklast så brukar vi säga.

Killen på bilden bor inte i mitt hus och bilen såg inte ut som på bilden. Det var nämligen en röd Saab. Den här bilden var den enda på Google som stämde in lite på texten. Killen med cykel har tydligen cyklat Vättern runt eller om det var Vänern.

En inte så ögonblicksbild

Satt och kollade igenom gamla bilder. Hittade den här på Nima och Roshan. Vi tog den under nyårsskiftet 05/06. Satt och tänkte på hur det kom sig att vi hade råd att köpa så stora skumpor. Sen kom jag på att flaskorna var tomma. Vi ställde upp oss och poserade med flaskor fyllda med luft. Men en bra bild det är det. Onekligen "väldigt stek".

Deckaridé

Har en idé för en deckare jag går och klurar på. Mördaren ska vara bilbärgare. Offren ska sätta sig i hans bil och sedan bli ivägkörda, mördade och Gud vet vad. Poliserna står handfallna tills de upptäcker sambandet mellan morden: alla offren har en defekt bil. Vad tycks? Är det för långsökt?

Eller kan det bli en Stieg Larsson- succé?

Drar söderut

I morgon påbörjas erövringen av Skåne. Tänkte skriva en föraktfull text om skåningar nu, men det gör jag inte. Först och främst känns det för mainstream. Den här bloggen ska gå mot strömmen. Mot etablissemanget. Litterär punk. Slicka neråt och sparka uppåt som Thåström skulle uttryckt det. Jag är bloggarnas svar på Thåström, helt enkelt. Ingen jävla Per Gessle.

Dessutom, vem vet hur många läsare jag har därnere? Kanske är hur stor som helst.

Nu kör vi!

Hade en svacka igår. Kände mig som en arg och oälskad tonåring. Dock underskattade jag mina läsare. Om Aftonbladet skulle använda ordet tittarstorm eller bloggstorm för att beskriva de scener som utspelat sig på nätet de timmar bloggen inte existerat skulle jag kalla det en underdrift. Reaktionerna har varit fullt jämförbara med dagen då Kurt Cobain sköt sig.

Och, det är så jag vill ha det.